pilgrimen.blogg.se

Ser onekligen ut att bli ett intressant väder i morgon...

 

1 advent närmar sig, Herrens ankomst på latin och därmed juletider. Junior och jag har sedan vår förra tur siktat in oss på att göra säsongens sista vandring per cykel, Sträckan Torpshammar-Borgsjö går mest genom bebyggelse och är totalt 28 km. I Borgsjö finns en fin rokokokyrka samt en källa nedan Bergåsen 

 

 

En annan årstid vore det en lätt match och hittills har rapporterna beträffande snöläge varit betryggande. Vi kanske rent utav skulle kunna kunna nå länsgränse mellan Västernorrland & Jämtland, ytterliggare 15 km.

Med tanke på kvällens väderprognos så håller vi oss nog till Pilgrimens devis "Ett steg i taget", hårda vindar väntas från Jämtlandsfjällen med inslag av snö...

 Dagens pilgrimstur gick per bil. Besökte Svågadagarna i Ängebo, ett lokalt arrangemang i ”Omställningsrörelseanda” på den hälsingska glesbygden. Träffade en FB-bekannt IRL och fick en fin guidning i de lokaler som både Folkets hus, kyrkan och skolan delar på. Svågadalens lokala självstyre är ju känt i alla fall här omkring och det var kul att se det i verkligheten.

 

Efter en kortare Miljöandakt, med bland annat den vackra psalmen 258, i det kapell som också inryms i lokalerna begav jag mig ut för att söka rätt på Stråsjö kapell.Ett nyuppfört kapell i gammal stil längs pilgrimsleden från Hudiksvall till Trondheim. Broschyrerna om kapellet saknade karta och skyltningenvar obefintlig. Lokalbefolkningens beskrivning var ”Sväng höger, dä ligger på en lägda baka berget”. I den kuperade terrängen fanns det gott om berg och vägarna delade sig här och var. Efter några mil på grusväg var jag på väg att ge upp och styrde mot Friggesund. Tvärnitade och chansade på avfarten ”Östra Stråsjö” som jag höll på att missa. Efter ca 5 km in i en otroligt vacker, uppodlad dalgång dök kapellet hastigt upp. De isande vindarna kändes som om de fördes ned direkt från fjällen när jag lämnade bilen för att titta på det mycket enkla kapellet. Ett kapell byggt av ideella krafter på orten. Som sagt fint placerad i en vacker dalgång, en minnessten och ett litet informationsrum.

Dfår bli ett återbesök vid varmare årstider och då med flugspöet i packningen. Det går ju inte att passera Svågan en gång till utan att ha prövat fiskelyckan.

Snubblade över en artikel om St Olavsleden i SAS tidning Scanorama, krävs dock Itunes för att kunna ta del av den.
http://www.scanorama.com

Denna helg blev det inga fortsatta steg längs pilgrimsleden. Vi hoppas dock snön håller sig undan ännu ett tag. Nästa sträcka Torpshammar-Fränsta är bara 12 km, mest i bebyggd miljö. Vi klurar på att slå samman nästa etapp med den mellan Fränsta-Borgsjö, 16km. Om vi tar det med cykel så är det helt överkomligt. Vid Borgsjö kyrka väntar ännu en St Olavskälla samt en vacker rokokokyrka. Efter Borgsjö är det sedan blott 15 km till länsgränsen mot Jämtland... Nåväl det återstår som sagt att se hur det blir med snön.

Jag gillar skarpt ikoner. Har ett gäng inköpta i Ryssland som väntar på att sättas upp på väggen. När jag i dag "snubblade" över denna kunde jag dock inte låta på att fylla på ytterliggare. Jesus som den sjysste kompisen, ljuvlig.

 

Som sagt tycks tiden och formalian spela oss ett spratt under denna vandring, det är dock knappast den som är det väsentliga. Det är pilgrimsvandringen i sig.

 

Bättre sent än aldrig besöke vi idag Veckomässan för att träffa Kyrkoherden och få passet utfärdat. Ett intressant besök då mina fysiska kyrkobesök under senare år i stort sett begränsat sig till Julafton. Mässans målgrupp visade sig vara församlingens konfirmander vilket nog bidrog till den ungdomliga framtoningen. Nåväl nu har vi både Herrens välsignelse och ett utfärdat Pilgrimspass, återstår en lång vandring och säkert många spännande äventyr & insikter.

Nu återstår att se när snön täcker landskapet, kan vi tänkas hinna till Borgsjö?

 

 

Den 29 km långa tämligen enahanda grusvägen mellan ST Olovskällan och Stöde har vi flyttat fram till en av sommaren cyckelturer, vägen passerar mina jaktmarker så den har vi sett tillräckligt av. Istället beslöt vi oss utgå från Stöde där min Farmor stammar ifrån. Tjugo över 11 anlände vi till en igenbommad kyrka, troligen används den inte så flitigt... Verkar dessvärre som att det där med stämplar i pilgrimspasset får klaras av på kontorstid, hittills har vi endast lyckats få en stämpel i passet, vid källan.

 

 

 

Genom ett ett fantatiskt jordbrukslandskap där sädeslslagen lovade en god färd vandrade vi fram i sköna augustivindar tills vi nådde skogslandskpaet vars gräns tydigt markeras av Svartbäckens guldskimmrand vatten.

 

 

Här var vi åter på hemmaplan och vandrade raskt fram till St Olofskällan vid Torkarlsberget. Samtidigt som vi smakade det synnerigen välsmakande källvattnet öppnade sig himmelens portar och ett ordentligt skyfall såg till att vi blev blöta även utvärtes.

   

 

Efter detta har hösten rullat på, vi har dock vid sidan av bär- och svampplockning, älgjakt och mycket mer hunnit ordna fram pilgrimspass samt att lyssna på ett föredrag av en gammal högskolebekannt; äventryraren & pilgimen Anders Stävhag höll i Oktober ett intressant föredrag om sina erfarenheter. Jag kan för övrigt varmt rekommendera hans bok där han berättar om sin vandring till Jerusalem.